Kaisa_2012_3_photo by Veikko Somerpuro

En mångvetenskaplig kurs i moderna naturvetenskaper.

Välkommen till årets mest diskussionväckande kurs. I denna kurs lär du dig det aktuellaste av det aktuella i såväl kemi som data. Varje gång på kursen får du träffa topptalare och toppvetenskapsgörare. Kursen går av stapeln på svenska – men stark svenska är inget krav. Kom med och njut av kaffe och semla i intellektuellt sällskap och av intressanta föreläsningar måndagar kl. 16-18 i period 4 (13.3.-8.5.17).

Föreläsningarnas rubriker med abstrakt finns under materialfliken.

Kursen är även öppen för allmänheten. Vänligen anmäl er via följande e-lomake till vilka gånger Ni tänker delta, för att vi ska kunna reservera rätt mängd traktering.
https://elomake.helsinki.fi/lomakkeet/77641/lomake.html

Enrol
7.2.2017 at 13:00 - 7.5.2017 at 23:59

Timetable

Föreläsningarna är indelade enligt ämne:
13.3.17 Kemi
20.3.17 Data
27.3.17 Miljö
3.4.17 Astronomi
10.4.17 Fysik
24.4.17 Geovetenskaper och geografi
8.5.17 Matematik

DateTimeLocation
Mon 13.3.2017
16:15 - 18:00
Mon 20.3.2017
16:15 - 18:00
Mon 27.3.2017
16:15 - 18:00
Mon 3.4.2017
16:15 - 18:00
Mon 10.4.2017
16:15 - 18:00
Mon 24.4.2017
16:15 - 18:00
Mon 8.5.2017
16:15 - 18:00

Material

Här är programmet enligt datum, teman och talare som fastslagits:

13.3: Ville Kaila och Jonas Bergquist
Ville Kaila: Beräkningsbiokemi - ett molekylärt mikroskop till den biologiska världen

Utveckling av avancerade beräkningsmodeller och superdatorer har möjliggjort att vi idag kan studera funktion, struktur, och dynamik av stora protein-komplex på molekylär nivå med hjälp av beräkningsbiokemiska metoder. I denna presentation diskuteras hur vi kan förutsäga och testa det biokemiska molekylmaskineriets funktion med hjälp av beräkningsbiokemi, samt använda denna information för design av nya protein. Ville Kaila är professor i beräkningsbiokemi vid tekniska universitetet i München (TUM). Hans forskning utreder biologiska funktionsprinciper i energiomvandlande proteiner.

Jonas Bergquist: Du är vad jag mäter – kemin i kroppens minsta vrår
Med hjälp av modern analysteknologi och avancerade provtagning kan vi idag kartlägga kemin såväl systemiskt som lokalt i tidigare outforskade utrymmen av vårt inre.
Förståelsen för det kemiska samspelet och i vissa fall obalans i systemen ger oss nya insikter till vad som kan anses vara friskt och vad som kan ge upphov till sjukdom och förlorad livskvalitet.

20.3 Jörg Tiedemann & Patrik Floréen: Text, text och ännu mera text
En stor del av data vi behandlar är i textform. I seminarieföredragen denna gång koncentrar vi oss på analys av text. Professorn i språkteknologi Jörg Tiedemann (Institutionen för moderna språk) berättar om maskinöversättning och universitetslektor Patrik Floréen (Institutionen för datavetenskap) berättar om några projekt inom textanalys och automatisk textgenerering som görs vid institutionen för datavetenskap och HIIT. Patrik ger också en kort överblick över hur det fakultetsöverskridande samarbetet i data-analys är arrangerat vid Helsingfors universitet.

27.3 Paneldiskussion: 7 miljarder människor, 1 planet. Är det hållbart?

Vad kan vi och det internationella samfundet göra för att också kommande generationer ska ha möjlighet till samma, eller bättre, levnadsstandarder som idag? Eller är det ens möjligt med alla sinande naturresurser, klimatuppvärmning, miljöföroreningar, fattigdom, hungersnöd, mm.?

Kom med och lyssna, fråga och diskutera kring begreppet ”hållbar utveckling” med vår expertpanel! Panelen består av Kristina Lindström (Miljövetenskapliga institutionen), Susanna Fagerholm (Biovetenskapliga institutionen), Anders Siren (Institutionen för geovetenskaper och geografi) och John Sumelius (Institutionen för ekonomi). Du kan bekanta dig med FN:s 17 hållbara utvecklingsmål här: http://www.unric.org/sv/globala-malen.

3.4 Thomas Hackman, Peter Johansson och Mikael Granvik: Hot från rymden
Kom med för att lyssna om potentiella hot mot jorden/ mänskligheten/ civilisationen! På denna föreläsning kommer det att komma fram vad vi vet om bl.a. asteroider och kometer som kan träffa jorden, solutbrott samt högenergistrålning från objekt utanför solsystemet. Det är förstås inte meningen att sprida någon panik, utan att berätta vad vi vet om dessa.

10.4
Kai Nordlund, Matilda Backholm & Pär Olsson: mjuka vs. hårda vs. superhårda material.

Modern materialfysik jobbar dels med så kallade "mjuka" material I nära anknytning till kemi och biologi, dels med nya extremt hårda material som kan användas i extrema förhållanden. I denna session introducerar först Prof. Kai Nordlund vad materialfysiker menar med hårdhet, och poängterar att skillnaden i fasta materials hårdhet kan vara en faktor på en miljon. I de egentliga presentationerna talar Dr. Matilda Backholm (Aalto-Universitetet) om mjuka och levande materials mekaniska egenskaper, Univ. lektor Pär Olsson från KTH I Stockholm om nya hårda metaller som kan tåla extrema temperaturer och strålningsnivåer i kärnreaktorer, och till slut Prof. Kai Nordlund om nya nanomaterial som på atomskala nog är extremt hårda, men I makroskopisk form inte nödvändigtvis alls stryktåliga.

24.4
Venla Bernelius: "Varför faller vi i PISA? Geografiska perspektiv på skolor, städer och segregation."
Mats Stjernberg: "Finlands 60- och 70-talsförorter – socioekonomisk utveckling och demografiska förändringar.”
Anders Sirén: "Jaktbart vilt, palmblad och flodsköldpaddor: Allmänningarnas dilemma i Amazonas regnskogar"
Mikael Fortelius: “Biosfärens kriser förr och nu: ett paleontologiskt perspektiv."

Venla Bernelius är universitetslektor i stadsgeografi vid Helsingfors universitet. Hon är specialiserad på bl.a. urban segregation, utbildningssystemet och så kallade grannskapseffekter. I sin doktorsavhandling analyserade hon hur bostadssegregation påverkar skolor i Helsingfors, och vilka effekter skolsegregation i sin tur kan ha på elever och deras prestationer. Hennes presentation bygger på långvarig forskning i finska städer, samt internationellt PISA-material.

Mats Stjernberg är specialforskare på Helsingfors stads faktacentral och doktorand vid Helsingfors universitet. Han är stadsgeograf och har ett särskilt intresse för frågor gällande förorter samt segregation. Hans presentation bygger på hans forskning gällande 60- och 70-talets förorter i Finland. Föredraget behandlar förorterna ur ett historiskt perspektiv och beskriver deras socioekonomiska och demografiska utveckling sedan 1990-talet.

Anders Sirén är docent i förnybara naturresursers geografi och universitetslektor vid Helsingfors Universitet. Hans forskning riktar in sig på nyttjande och förvaltning av land och vilda naturresurser, och kombinerar naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga teorier och metoder. Föredraget sammanfattar resultaten från fältstudier i Ecuadorianska och Peruanska Amazonas och diskuterar hur insikterna därav kan användas för att förbättra uthålligheten i människans nyttjande av naturen.

Mikael Fortelius är professor i evolutionär paleontologi vid Helsingfors universitet och Kristine Bonnevie-professor vid Universitetet i Oslo. Han är specialist på utdöda däggdjur och miljöförändringar i miljonårsperspektiv. Han har också intresserat sig för hur dagens biosfärkris förhåller sig till de fem stora massutdöendena i jordens historia. Fördraget behandlar sistnämnda tema och diskuterar forskarens roll och ansvar i relation till myndigheter och allmänhet.

8.5 Matematisk modellering inom biologi och medicin
Mats Gyllenberg: Vaccinering mot barnsjukdomar
Jukka Corander: Bakterieevolution

Conduct of the course

För att få studiepoäng (2sp) ska ni lämna in en inlärningsdagbok med egna reflektioner om det behandlade ämnet. Inlärningsdagboken får vara på svenska, finska eller engelska. Kursen har 80 % närvaroplikt.