Forskare studerar Piltdownmannen. Oljemålning av John Cooke, 1915. Wikipedia.

Introduktion till vetenskaps- och kunskapshistoria

HISK-221 / HISM-311 (5 sp.)
Tisdagar och torsdagar kl. 12-14 i period I, 2019.
FD Julia Dahlberg (julia.dahlberg@helsinki.fi)

Kursen behandlar europeisk vetenskaps- och kunskapshistoria genom olika lärdomshistoriska, genusvetenskapliga och socialhistoriska perspektiv. Under kursen får Du lära känna huvuddragen i den naturvetenskapliga och humanistiska vetenskaps- och lärdomshistorien i Europa med tyngdpunkt på 1700- och 1800-talen. Du får också veta mer om hur vetenskaplig kunskap förhåller sig till andra typer av kunskap så som praktiska erfarenheter och folklig kunskap om läkekonst, astronomi, flora och fauna samt till det omgivande samhällets ekonomiska, politiska, geografiska och sociala kontext.

Kursens målsättning är att reflektera över vilken typ av kunskap eller information som har betraktats som vetenskap i olika kontexter samt presentera olika sätt att studera hur kunskap skapats, förmedlats och tolkats i olika historiska sammanhang. Under kursen får Du därför också bekanta dig med olika teman ur den nyare forskningen kring vetenskaps- och kunskapshistoria samt ett antal av den vetenskapshistoriska forskningens viktigaste teoretiska klassiker. Dessa perspektiv kommer bland annat att ge dig en inblick i det sätt på vilket vetenskap och kunskap har brukats i olika historiska kontexter samt det sätt på vilket synen på vad som är legitim kunskap har förändrats över tid.

Program
Ti 3.9 Introduktion: Vad är vetenskap och hur förhåller det sig till kunskap?
To. 5.9 Carl von Linné och vetenskapen som social praktik i 1700-talets Europa
Ti 10.9 Upplysningen: idé, begrepp, epok?
To 12.9 Folkligt, hemligt och fake news
Ti 17.9 Kunskapsinstitutioner: Besök på Universitetsmuseet
To 19.9 Klassificering och kunskapshanteringens materiella aspekter: Besök i Nationalbiblioteket
Ti 24.9 Upptäcktsresor och forskningsexpeditioner i globalt perspektiv
To 26.9 Kunskap och etik: begreppet ”bildning” från kunglig akademi till kejserligt universitet
Ti 1.10 "Vetenskapsmannen”: vetenskaplig persona och genus
To 3.10 Vetenskapliga nätverk och privatliv: Besök i Observatoriet
Ti 8.10 Samhällsvetenskapernas framväxt och kunskapscirkulation i expertsamhället
To 10.10 Vetenskapens gränser: från rasbiologi till genetik
Ti 15.10 Redovisning av portfolio
To 17.10 Redovisning av portfolio och slutdiskussion

Enrol
13.8.2019 at 09:00 - 10.9.2019 at 23:59

Timetable

Here is the course’s teaching schedule. Check the description for possible other schedules.

DateTimeLocation
Tue 3.9.2019
12:15 - 13:45
Thu 5.9.2019
12:15 - 13:45
Tue 10.9.2019
12:15 - 13:45
Thu 12.9.2019
12:15 - 13:45
Tue 17.9.2019
12:15 - 13:45
Thu 19.9.2019
12:15 - 13:45
Tue 24.9.2019
12:15 - 13:45
Thu 26.9.2019
12:15 - 13:45
Tue 1.10.2019
12:15 - 13:45
Thu 3.10.2019
12:15 - 13:45
Tue 8.10.2019
12:15 - 13:45
Thu 10.10.2019
12:15 - 13:45
Tue 15.10.2019
12:15 - 13:45
Thu 17.10.2019
12:15 - 13:45

Conduct of the course

Kursen omfattar föreläsningar, studiebesök, läsning av utvalda texter och källmaterial samt diskussion. Under kursens gång sammanställer kursdeltagarna en portfolio som redovisas muntligen i slutet av kursen. Bedömningen sker på basen av portfolion samt aktivitet under diskussioner och föreläsningar.

Description

Kandidatprogrammet i historia ansvarar för undervisningen i studieavsnittet. Studieavsnittet hör till studiehelheten ämnesstudier i historia.

Studieavsnittet är valfritt för studerande i kandidatprogrammet i historia. Studieavsnittet kan också genomföras av studerande från andra utbildningsprogram som har erhållit rätten att genomföra studier i historia som valfria studier.

Inga tidigare studier.

Utöver detta studieavsnitt ska studerande i kandidatprogrammet i historia genomföra två valfria studieavsnitt som en del av de tematiska ämnesstudierna.

Efter genomfört studieavsnitt har studenten erhållit goda grundkunskaper i idéhistoria och vetenskapshistoria och har fått en omfattande bild av huvuddragen i utvecklingen av idésystem och trossystem. Hen kan också bedöma olika påståendens ställning i förflutna diskussioner om idéhistoria och vetenskapshistoria.

Det rekommenderas att studieavsnittet genomförs under det andra eller tredje studieåret.

Studieavsnittet ordnas varje år som föreläsningsundervisning.

I studieavsnittet behandlas idéhistoriens och vetenskapshistoriens karaktär, och man studerar idéhistoriska metoder samt bekantar sig med användningen av idéhistoriska källor

På föreläsningskurserna meddelas om eventuell litteratur som ska tenteras separat.

Om studieavsnittet genomförs som essä ska man komma överens om vilken litteratur som används med den ansvariga läraren.

Om studieavsnittet genomförs som litteraturtentamen ska man läsa följande litteraturen:

Studerande tentateras en av följande (Idéer ELLER Lärdom):

Idéer:

  • Tre av följande
    • Fazlhashemi, M. & Öckerman, A. & Ambjörnsson, R. (red.): Vidgade vyer. Globalt perpektiv på idéhistoria
    • Liedman, Sven-Eric: I skuggan av en framtid: modernitetens idéhistoria
    • Muthu, Sankar (toim.): Empire and Modern Political Thought (Cambridge University Press, 2012)
    • Mülle, Jan-Werner: Contesting Democracy: Political Ideas in Twentieth-Century Europe (Yale University Press 2013)
    • Outram, Dorinda: Enlightenment (New Approaches to European History), (Cambridge University Press, 2012, HUOM! 3rd edition)
    • Sörlin, Sverker: Europas idéhistoria 1492–1918, 2 delar, välj en (1) av dem

Lärdom:

  • Henry, John: A Short History of Scientific Thought (Palgrave 2012)
  • och två av följande
    • Fox, Robert: The Savant and the State: Science and Cultural Politics in Nineteenth-Century France (The Johns Hopkins University Press, 2012).
    • Hemmungs Wirtén, Eva: Making Marie Curie: Intellectual Property and Celebrity Culture in an Age of Information (The University of Chicago Press, 2015).
    • Pihlaja, Päivi Maria, Tiedettä Pohjantähden alla: pohjoisen tutkimus ja Ruotsin tiedeseurojen suhteet Ranskaan 1700-luvulla (Suomen Tiedeseura, 2009).
    • Yeo, Richard: Notebooks, English Virtuosi, and Early Modern Science (The University of Chicago Press, 2014).

I studieavsnittet används studiemetoder som underlättar förståelsen av historia som vetenskap. Utöver föreläsningsundervisningen fästs särskild uppmärksamhet på att utveckla de skriftliga färdigheterna och på en interaktiv dialog med studerandena.

Studieavsnittet bedöms med skalan 0 till 5.

Studenten genomför studieavsnittet antingen genom att delta i föreläsningsundervisningen, genom tentamen eller genom att skriva en essä.

För studieavsnittet ansvarar universitetslektor Kari Saastamoinen (på finska) och universitetslektor Henrika Tandefelt (på svenska).