Acceleratorlaboratoriet: atomer på en grafityta

Naturvetenskaper nu 2020

En mångvetenskaplig kurs i moderna naturvetenskaper.

Resten av kursen hålls på zoom måndagar kl, 16-18: https://helsinki.zoom.us/j/970386145 där även frågor kan ställas över chat-funktionen.

Länkar till de inbandade föreläsningarna läggs också hit på denna webbsida.

Välkommen till årets mest diskussionväckande kurs. I denna kurs lär du dig det aktuellaste av det aktuella i såväl kemi som data. Varje gång på kursen får du träffa topptalare och toppvetenskapsgörare. Kursen går av stapeln på svenska – men stark svenska är inget krav. Kom med och njut av intressanta föreläsningar måndagar kl. 16-18 i period 4.

Kortlänken till unitube-sidan för salen: http://bit.ly/NaNuVideo och den riktiga adressen var http://video.helsinki.fi/unitube/live-stream.html?room=l16

För att komma igenom kursen krävs fortfarande att man har deltagit fysiskt eller virtuellt i 6 gånger av 7 och gör lärodagboken i moodle om de gångerna. Om du inte fått tillgång till moodle, kan de maila rådena till kursens assistenter Vilma och Oliver.

Ilmoittaudu
10.2.2020 klo 09:00 - 9.3.2020 klo 23:59

Aikataulu

Tidtabellen för de olika ämena

9.3 Matematik
Länkar till föreläsningen:
Del 1: https://www.helsinki.fi/fi/unitube/video/0c547e93-a77b-4318-8770-307ccf1...
Del 2: https://www.helsinki.fi/fi/unitube/video/c5ab8887-6f55-41b1-b37a-5da4038...
16.3 Kemi
Länk till föreläsningen: https://www.helsinki.fi/fi/unitube/video/0a3ad26a-b071-4212-b78b-a75a43e...
23.3 Klimat, miljöforskning och -förändring
Länken till dagens föreläsning på YouTube https://youtu.be/51ItfrLNeis
30.3 Astronomi
Föreläsningen på youtube: https://youtu.be/HwuJ8c6RUEY
6.4 Geografi
Föreläsningen på youtube: https://youtu.be/TM9AyuRsxEM
20.4 Fysik
Föreläsningen på youtube:
del 1 Kai Nordlund: https://youtu.be/_iGhz3AEYXo
del 2 Andrea Sand + Kai Nordlund: https://youtu.be/rhO2BD2KhzI

27.4 Data: Materialet under rubriken "Materialet" , se nedan

PäivämääräAikaOpetuspaikka
Ma 9.3.2020
16:15 - 18:00
Ma 16.3.2020
16:15 - 18:00
Ma 23.3.2020
16:15 - 18:00
Ma 30.3.2020
16:15 - 18:00
Ma 6.4.2020
16:15 - 18:00
Ma 20.4.2020
16:15 - 18:00
Ma 27.4.2020
16:15 - 18:00

Materiaalit

9.3 Matematik

Bitr. Prof. Anne-Maria Ernvall-Hytönen
"0,110001000000000000000001...: transcendenta tal och väldigt bra approximationer"
Vi vet att kvadratroten av 2 kan inte skrivas som ett bråk av två heltal. Detta betyder att talet är irrationellt. Det är nog en rot av ett polynom av andra grad med heltalskoefficienter. Det är alltså algeriskt. Talet pi är inte ens algeriskt: det är inte en rot av något polynom med heltalskoefficienter. Det kallas ett transcendent tal. Talet e är också sådant. Vanligtvis är det inte lätt att bevisa att ett tal är transcendent även om nästan alla tal mellan 0 och 1 är transcendenta! Det finns ju några undantag: om ett tal kan approximeras verkligen bra med rationella tal men det är inte rationellt, då är det transcendent. Liouvilles tal 0,110001000000000000000001... är ett exempel av ett sådant.

16.6 Kemi

Prof. Dage Sundholm
"Molekyler och ljus"
En foton träffar en molekyl, vad tror ni att det hände sen?

Toni Alasuvanto
"Kemikaliers regel- och tillsynsarbete i EU - En introduktion"
EU:s myndigheter och institutioner implementerar lagstiftningen, enligt instruktion av Kommissionen som verkställer och föreslår lagar. I EU är det den Europeiska kemikaliemyndigheten, ECHA, som implementerar bl.a. kemikalieförordningen, REACH. ECHAs hemsida är en god källa på information om kemiska ämnen, som registrerats i EU. Här indikeras även i vilka andra relaterade lagar ämnet nämns. Arbetsuppgifterna för personer som arbetar med regel- och tillsyn är olika dels p.g.a. att informationen är avancerad men också för att den behöver tolkas för olika ändamål. Det finns rikligt med arbets- och praktikmöjligheter inom EU.

23.3 Klimat, miljöforskning och -förändring

Madeleine Ekblom & Leif Backman
"Meteorologi: Väder och mycket mer"
De flesta kopplar ordet ”meteorologi” till en person på TV som står och berättar om morgondagens väder, men det finns betydligt mer bakom termen än så. I den här sessionen kommer Madeleine Ekblom, doktorand på Centret för Atmosfärvetenskaper på Helsingfors universitet, att berätta om forskning och modeller som ligger bakom väderprognoser, samt varför superdatorer behövs för att göra prognoserna. Därefter kommer Leif Backman, forskare på Meteorologiska Institutet, att presentera sin forskning kring olika delar av kolets kretslopp, från atmosfärens metan till skogsavverkning och skogsbränder.

30.3 Astronomi

Doc. Mikael Granvik & Doktorand Teemu Willamo
"Solsystemets historia"
Solen är en vanlig, medelstor stjärna, som uppstod på samma gång som solsystemet runt den. Fast det fortfarande händer intressanta saker på solens yta, är solen idag en förhållandevis lugn stjärna. I sin ungdom för 4.5 miljarder år sedan, då hela solsystemet just hade kommit till, var solen en aktivare stjärna än den är idag. Planeterna i vårt solsystem har inte heller alltid varit lika lugna som de medelåldriga vandrarna som vi ser omkring oss idag. Då solsystemet blev till yrade planeterna fram och tillbaka i solsystemet och orsakade kaos. Spåren från planeternas ungdom är fortfarande synliga och används idag för att förstå hur vårt solsystem blev till och utvecklades under flera miljarder år.

6.4 Geografi

Bitr. Prof. Venla Bernelius & universitetslektor Heidi Mod
"Klimatföändringen i naturen och samhället"
Vad har välfärdsstaten att göra med klimatförändringen? Hur hänger social och ekologisk hållbarhet ihop? Global uppvärmning, som orsakas av människans utsläpp av växthusgaser, ändrar naturliga processer, t.ex. utbredning och spridning av växter och djur. Sociala och kulturella fenomen påverkar människornas motiveringar och möjligheter att agera för klimatet, och t.ex. urban segregation och polarisering kan ha stora effekter på hur vi kan tillsammans motarbeta klimatförändring. I geografi studerar man både naturliga och mänskliga fenomen,

20.4 Fysik

Doc. Andrea Sand
"Materialfysikaliska utmaningar för fusion"
Att åstadkomma fusion här på jorden under kontrollerade förhållanden är inte alls omöjligt. Däremot innebär det stora utmaningar att göra detta på ett kommersiellt lönsamt sätt. Materialen som används för att bygga en fusionsreaktor utsätts för enorma påfrestningar både från fusionsplasma partiklar och från de energetiska neutronerna som bildas i fusionsreaktionen. Jag kommer att ge en överblick över de olika processerna som degraderar reaktormaterial, samt några av de metoder som används inom modern forskning för att undersöka dessa.

Prof. Kai Nordlund
”Kärnfysikalisk fusion: från vätebomben på 1950-talet till elektricitetsproduktion 2050?”
Då två lätta atomkärnor fogas ihop, bildas det enorma mängder energi, bokstavligen miljoner gånger mera än i en vanlig kemisk reaktion. Jag presenterar de kärnfysikaliska grunderna för denna process, och hur den först användes till att skapa det mest horribla vapen som nånsin utvecklats, vätebomben. Sedan presenterar jag hur de ryska utvecklarna av vätebomben fortsatte sin karriär med att uppfinna tokamaken, en helt ofarlig maskin som åtminstone i princip kunde producera enorma mängder energi kontrollerbart, utan koldioxidutsläpp eller långlivat kärnavfall. Efter Andrea Sands presentation om materialfysikaliska utmaningar för fusion, avslutar jag med att presentera det allra senaste om hurdan systematiskt arbete som nu pågår inom systematiska insatser för att tillverka ett elektricitetsproducerande fusionskraftverk kring år 2050.

27.4 Data

Dr. Jeremias Berg
"Hur man lurar neuronnätverk"
Artificiella neuronnät är ett av de kanske mest fundamentala verktyg som används i modern maskininlärning. Neuronnätverk används bl.a. i algoritmen som bestämmer vad Netflix rekommenderar åt dig, i algoritmen som bestämmer hur de flesta självkörande bilar fungerar och i algoritmen som vann människan i brädspelet Go.
Jag kommer att presentera grunderna i hur neuronnätverk fungerar. Eftersom man relativt enkelt på internet hittar exempel på deras styrkor, kommer jag istället att fokusera på deras svagheter och hur det i många fall går (relativt enkelt) att lura dem.

Robert Sirviö
"Netvärksapplikationernas utveckling och arkitektur"
Tänkte alltså dra en kort historia om netvärksapplikationernas historia och beskriva de facto standarder för moderna och skalbara nätverksapplikationer.
Buzzwords: cloud computing, containerization, orchestration.

Muu