Kaisa_2012_3_photo by Veikko Somerpuro

Anmäl dig
11.12.2019 kl. 09:00 - 8.1.2020 kl. 23:59

Tidsschema

I den här delen hittar du kursens tidsschema. Kontrollera eventuella andra tider i beskrivning.

DatumTidPlats
tis 14.1.2020
08:15 - 09:45
ons 15.1.2020
10:15 - 11:45
ons 22.1.2020
08:15 - 09:45
ons 29.1.2020
10:15 - 11:45
ons 5.2.2020
10:15 - 11:45
tis 11.2.2020
10:15 - 11:45
ons 12.2.2020
10:15 - 11:45
mån 17.2.2020
14:15 - 15:45
ons 19.2.2020
10:15 - 11:45
ons 26.2.2020
10:15 - 11:45

Övrig undervisning

17.01.2020 fre 12.15-15.45
24.01.2020 fre 10.15-15.45
30.01.2020 tors 14.15-15.45
04.02.2020 tis 10.15-11.45
11.02.2020 tis 14.15-15.45
18.02.2020 tis 10.15-11.45
28.02.2020 fre 14.15-15.45
06.05.2020 ons 16.15-17.45
07.05.2020 tors 16.15-17.45
Solveig Corner, Hannah Kaihovirta, Marjo Savijärvi
Undervisningsspråk: Svenska
17.01.2020 fre 12.15-15.45
24.01.2020 fre 10.15-15.45
04.02.2020 tis 10.15-11.45
14.02.2020 fre 12.15-13.45
17.02.2020 mån 12.15-13.45
28.02.2020 fre 12.15-13.45
06.05.2020 ons 16.15-17.45
07.05.2020 tors 16.15-17.45
Solveig Corner, Hannah Kaihovirta, Marjo Savijärvi
Undervisningsspråk: Svenska
21.01.2020 tis 14.15-15.45
24.01.2020 fre 10.15-15.45
29.01.2020 ons 12.15-13.45
05.02.2020 ons 08.15-09.45
26.02.2020 ons 08.15-09.45
12.03.2020 tors 16.15-17.45
19.03.2020 tors 16.15-17.45
25.03.2020 ons 16.15-17.45
01.04.2020 ons 16.15-17.45
08.04.2020 ons 16.15-17.45
22.04.2020 ons 16.15-17.45
29.04.2020 ons 16.15-17.45
Solveig Corner, Hannah Kaihovirta, Marjo Savijärvi
Undervisningsspråk: Svenska

Beskrivning

Studieavsnittet är obligatoriskt för de studerande som genomför pedagogiska studier för lärare 60 sp.

Efter avslutat studieavsnitt kan de studerande

  • upptäcka pedagogiska forsknings- och utvecklingsobjekt och kan hantera dem teoretiskt och i praktiken,
  • självständigt och i samarbete med andra skapa frågeställningar, utveckla undervisningen och producera vetenskaplig kunskap,
  • motivera en forskningsbaserad inställning i lärararbetet och arbeta som en expert i pedagogik som kritiskt granskar och utvecklar sitt arbete,
  • på ett vetenskapligt sätt rapportera de problem och lösningar på problemen som upptäcks i arbetet.

Enligt studieinriktningarnas studieplan.

Studieavsnittet ordnas på vår- eller höstterminen, eller både och.

I forsknings- eller utvecklingsprojektet fördjupar de studerande sitt eget pedagogiska tänkande och utvecklar ett forskande arbetssätt för analys av pedagogiska fenomen. De studerande tränar sin förmåga att konceptualisera pedagogiska fenomen och att kritiskt och analytiskt granska dem med ett vetenskapligt grepp. De studerande förstår lärarens arbete och utveckling av undervisningen i en social och samhällelig kontext.

Aktuell vetenskaplig litteratur enligt lärarens anvisning.

Svenskspråkiga studieavsnittets litteratur:

Obligatorisk litteratur

  • Bromseth J. & Darj F. (2010). Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. s. 27-134
  • Cohen & Lotan, 2014. Designing groupwork: Strategies for heterogeneous classrooms. NY: Teachers College Press. Chapter 10.
  • Evans, L. (2008). Professionalism, professionality and the development of education professionals. British Journal of Educational Studies, 56(1), 20-38. (18 sidor)
  • Flores, M A & Day, C (2006). Contexts which shape and reshape new teachers’ identities: A multi-perspective study. Teaching and Teacher Education, 22 (2006), pp 219–232
  • Holm, G., & Mansikka, J.-E. (2013). Multicultural education as policy and praxis in Finland: Heading in a problematic direction? Researches en Education, Nr. 16, 2013, pp. 63-74.
  • García, O (2009). Bilingual Education in the 21st Century: A Global Perspective. Wiley-Blackwell: kap. 1 (s. 1–17), kap. 3 (s. 42–71). West-Sussex: Wiley-Blackwell.
  • Mansikka, J.-E., & Holm, G. (2011). Teaching minority students within minority schools: Teachers’ conceptions of multicultural education in Swedish-speaking schools in Finland. Intercultural Education, 2, 133-144.
  • Norberg Brorsson, B. & Lainio, J. (2015). Flerspråkiga elever och deras tillgång till utbildning och språk i skolan – Implikationer för lärarutbildningen. Uppföljningsrapport till EUCIM-TE-projektet. Litteratur och språk, 10. Mälardalens högskola. (kap. 1 (s. 9–12), 3 (s. 25–51), 5 (s. 89–101) och 6 (s. 121–128).
  • Slotte-Lüttge, A & Forsman, L. (2013). Skolspråk och lärande. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Studierna består av seminarier och grundar sig på fortlöpande självutvärdering samt den utvärdering och feedback de studerande ger åt varandra. I studieavsnittet övar man sig i gemensam planering, förverkligande och utvärdering av forsknings- och utvecklingsobjekt. Att vara opponent åt andra deltagare stöder lärandet.

Studieavsnittet bedöms med skalan 0–5. Bedömningen baserar sig på tentamen och/eller ett skriftligt arbete. I studieinriktningen för klasslärare, inom inriktningsalternativet pedagogisk psykolog, bestämmer kursens ledare i början av kursen och under kursens gång vilka bedömningsmetoder- och kriterier som tillämpas tillsammans med de studerande

Kursen genomförs dels i form av seminarier som är gemensamma för klass- och ämneslärarstudenter, dels i projektform.

Den senare delen innebär att klasslärarstudenterna, med den teoretiska delen som bas, genomför ett utvecklingsarbete i samarbete med en skola eller annan utbildningsenhet.

LO(KT) Katriina Maaranen; LO(KP): Kaisu Mälkki; KO Sirpa Kokko; KÄ Anne Malin; EP Minna Saarinen; VAKA Eeva-Leena Onnismaa; AO Jan Löfström